I denna uppsats skapar vi en modell för forwardkurvan på den Nordiska elmarknaden. Vårt mål är attskapa en modell som är lättanvänd och inte kräver kunskaper om dynamiken hos elpriset. Vår modellär baserad på en modell av Benth, Koekebakker & Ollmar (2007) men justeras med avseende på vårakrav om en lättanvänd modell. Vi validerar vår modell och nner att den har möjlighet att föutspåpriset på ett kvartlaskontrakt med en felmarginal på 1.1 procent. Vi lyckas förutspå en säsongsvariationutan att specikt ange en funktion för säsongsvariationen..

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utbudet på den Nordiska elmarknaden bestäms samt att se hur det är möjligt att förändra utbudet. Avvecklingen av kärnkraften är en central anledning till att utbudet måste förändras och forskning på nya produktionssätt och effektivisering av befintliga pågår ständigt. Eftersom elanvändningen i Norden ständigt ökar och det är omöjligt enligt lag att bygga ut produktionssätt som kärnkraft och vattenkraft är utbudet på elmarknaden ett aktuellt ämne att undersöka.Uppsatsen går igenom strukturen på den Nordiska elmarknaden och de viktigaste produktionssätten för att läsaren skall få en överblick över hur situationen ser ut idag. Jag utreder också den tillgängliga produktionskapaciteten och de problem som kan uppkomma i och med överföringen av el där effektiviteten kan ökas. Då prissättningen är en direkt effekt av hur utbudet på marknaden ser ut har jag valt att via mikroekonomiska modeller gå igenom denna process.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den Nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 procent.

Tio etablerade kockar signerade 2004 ett köksmanifest med en ambition att kunna stärka bilden av det nordiska köket. Detta manifest initierade ett projekt två år senare med målet att utveckla regionen Norden.Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som menas med det nya nordiska köket, och att ta reda på vad det nya nordiska köket innebär för den nordiska matkulturen.För att klarlägga det nya nordiska kökets identitet gjordes en dokumentanalys på köksmanifestet och tre av de tio kockarnas restaurangers menyer. Genom att undersöka den nordiska mathistorien och vilka förutsättningar som regionen erbjuder, skapas underlag för att kunna analysera manifestet och de utvalda restaurangerna.De tre utvalda kockarna är ambassadörer för det nya nordiska köket och har erhållit utmärkelser som visar att de driver framgångsrika nordiska restauranger.Det nya nordiska köksmanifestet är strukturerat punktvis och beskriver vad det nya nordiska köket skall representera. I resultatet har manifestets innehåll analyserats och detta har gett en klarare bild av detta. Utifrån den analys som genomförts går det att konstatera att de nordiska råvarorna och tillagningsmetoderna står i majoritet på de menyer som återfinns på respektive restaurangs hemsida..

Denna uppsats syfte är att förklara den svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess värde skattas fram. Vidare har denna elasticitet använts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index beräknats för att mäta marknadens koncentration. Resultatet från empirin visar existens av marknadsstyrka på elmarknaden och att den är oligopolistisk..

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

En stor mängd tidigare forskning slår fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket är varför många återvändande medarbetare lämnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende på deras storlek. För att kunna fastslå hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade på de ledande nordiska börserna. I resultatet framgår att de nordiska företagen har anammat en del åtgärder för att förbättra repatrieringsprocessen. Det framgår även att större företag är generellt bättre på att ta hand om återvändande individer, jämfört med små nordiska företag..

På senare år har intresset för Norden och nordiska varor exploderat i Japan och allt fler nordiska företag väljer att introducera sig på den japanska marknaden. Den här tvecklingen har kallats ?en nordisk boom? i japansk media. Syftet med uppsatsen var att undersöka Japans bild av de nordiska länderna genom frågeställningarna ?vad är den nordiska boomen?? och ?kan man se någonpåverkan från den när det gäller Norden som resmål??.

Uppsatsens explorativa syfte är att utforska samt beskriva riskpremiens storlek och utveckling för de EPADs som handlas för olika elprisområden på den Nordiska elmarknaden. Riskpremien har definierats enligt de prissättningsteorier som ursprungligen formulerats av Fama & French (1987) och beräknats ur ett ex post-perspektiv. Studien omfattar drygt 700 EPAD-kontrakt från perioden 2006 till 2014Tillämpning av deskriptiv statistik visar existensen av betydande riskpremier vars tecken och storlek varierar mellan områden och tidsperioder. Detta är i linje med tidigare resultat av Kristiansen (2004) samt Marckhoff & Wimschulte (2009). Några långsiktiga trender har inte kunnat säkerställas statistiskt.

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset.

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

När man tänker på nordisk mat går tankarna oftast till rustik husmanskost. Den bilden håller nu på att ändras. År 2004 gick några av Nordens mest framstående kockar samman och skrev Manifest för det nya nordiska köket för att uppmärksamma Norden som matregion. Manifestet låg sedan till grund för programmet Ny nordisk mat som startades av Nordiska Ministerrådet år 2007. Manifestet och programmets mål är att återinföra traditionella tillagningsmetoder samt öka användningen av de fina råvaror som finns i Norden.